Back from Milan


Tillbaka från Milano. Fattig, men lycklig. Jag fick se Inter mottaga bucklan och jag har på film då Zanetti lyfter den till skyarna. Stort. Ack, så stort.

Vi åt så gott, så gott. Vädret var lite sisådär. Tokvarmt när vi kom ner (+30) och även +30 under söndagen. Innan matchen kom dock en riktig regnskur. Den skulle visa sig vara försmaken till vad som komma skall, ty under måndagen regnade det hela dagen. Vi hade planerat att åka ut till Como och gjorde även så under måndagen. Vi möttes dock av en vägg av regn, vilken gjorde att utsikten från utsiktsplatsen (till vilken vi åkte bergtåg) var obefintlig. Regnet gör nämligen att bergen ryker…

Vi åt i alla fall väldigt gott där. Jag tog fisk som var fångad i Comosjön. Till det en underbar flaska vin och efterrätt (Tiramisu, såklart.) Notan hamnade på 75 Euro, varav 3,50 var lite dricks. Det var ett fantastiskt mysigt ställe, med en oerhört trevlig kypare. Bordet bredvid oss satt en gubbe med väsande röst och hans familj och beställde in hummer, champagne och så vidare.

Vi kände oss väldigt lyxiga. På kvällen åkte vi tillbaka till stan och tog en drink med tillhörande plockbuffé. Sista dagen spenderade vi tid på Corso Como 10, där man kan ruinera sig på böcker, och i supermarcets där vi köpte lite ostar och vin. Det regnade bara lite under tisdagen. Desto mer regnade det när vi kom hem och körde från Skavsta till Uppsala. Det var fucking HELL- (ja, helvetes!) regn och massa långtradare som man skulle köra om. Obehagligt, men ack så skönt när vi väl var hemma.

5 timmar sömn senare var det dags för vardag igen. Och nu sitter jag här ytterligare ett dygn senare och längtar efter att få använda mina löparskor. 2 pass på 3 veckor är inte särskilt imponerande. Nu då jag är frisk ska jag köra på rejält!

Annonser

Utan anmärkning

Idag finns det inte två vackrare ord än dessa: Utan anmärkning. My Volvo is fantastic!

Oggi: Milano!

Det börjar kännas bättre. Kanske gjorde två arbetsdagar hemma i soffan gott för min arma hals? Eller så är det Tigerbalsam på min hals som gör susen.

Om 1h och 24 minuter har jag tid för besiktning av min gamla bil… och jag är ruskigt nervös. Så nervös att jag har lite ont i magen. Det är rätt ironiskt att jag är nervös. Inför besiktningen av Jettan, som var i rätt uselt skick, var jag rätt lugn. Volvon är jättefin och går väldigt bra – och då är jag nervös.

Kanske lite för att vi skall köra till Skavsta idag. Körförbud vore ju för djävligt…

Långvila

Blev bara ett pass förra veckan, de 10 kilometerna på Kungsholmen. Sedan har en förkylning brytit ut och jag gör allt för att stävja den. Har jobbat hemma i två dagar med hjälp av MacBook:en och grannens trådlösa nätverk…

Idag testar jag att jobba för att se hur det känns. Jag måste ju vara frisk nog att röra mig lite, då vi skall till Milano imorgon!

AC BBilan vann CL igår. Helt ofattbart. Först en ofattbar lätt grupp som de vinner tack vare ett skott som styrs i mål via en försvarare. Sedan Celtic, avdankade Bayern… sedan vinner de imponerande över Man U för att tillslut vinna mot Pool i en final där de inte har en suck.

Bittert att inte Inter var motståndare igår. Fantastiskt otimat att Vieira och Cambiasso var skadade och Adriano, som var i tokgrym form innan Valencia, festade arslet av sig veckan innan och blev petat. Den här säsongen hade vi verkligen chansen att utmana hela vägen.

Nåväl. Man får väl nöja sig med att FC Internazionale har satt alla möjliga rekord i Italienska ligan i år och att vi gick ända till finalen i cupen.

An ode to Scrubs


Jag tror vi har nått fram till avsnitt 19 av säsong 3. Avsnitten berör fortfarande och snart behöver säsong 4 inhandlas. Helst vill jag att CDON sänker till 199 spenor – då hugger jag direkt.

Säsong 5 släpps snart också. I den takt vi plöjer igenom säsongerna på DVD så behöver nog också den inhandlas inom några veckor.

Fast Linus har gjort några spoilers och tittat på femman på ZTV – big NONO! Han hävdar att de numera är mulliga, tråkiga och att J-D har börjat agera som Ben Stiller. Låter illavarslande. Och i sådana fall är det en sjukt djup dip ifrån den fortfarande briljanta säsong 3.

Definately maybe

Så är man förkyld då. På riktigt. Igår var jag rejält sliten. På lördagen genomförde jag Kungsholmen Runt på mediokra 48,17. Efter dusch så åt jag och Nea lunch med Andreas och Malin På kvällen blev det släktmiddag med mor, far, farmor, syster och så jag och nea. Också det i Stocktown. Sedan körde vi hem och var hemma kring halv elva. Några Scrubsavsnitt, sedan godnatt.

Igår blev jag då 29. Och jag var trött. Det var strålande väder och allting blommade glatt – en kombo som inte gillas av en pollenallergiker. Släktmiddagsällskapet kom till Uppsala för lite äppelkaka och Linnéträdgårdvandring på eftermiddagen. I Linnés trädgård blommar cirkus 1058 växter, vilket certainly uppskattades av den på dagen 29 åriga snoken. Det var en ny erfarenhet att det gjorde ont att andas.

Sedan skjutsade vi sällskapet till stationen och begav oss hemåt. Jag monterade grillen och Nea lagade maten. Sedan åt vi middag på balkongen, drack lite vin och såg på några Scrubsavsnitt och sedan ett avslappnande bad. Jag kunde verkligen haft det sämre.

Idag är det vardag igen. Måndag. Och jag är sliten. Pollensliten och halssliten. Jag blev uppskickad att snyta mig inatt för att jag var så täp i näsan och snarkade. Två gånger i vardera näsborre, en Ipren och lite Tigerbalsam för den ömmande halsen. Sedan sov jag gott. Och vaknade lite sämre idag.

Träningen kommer bli lidande under den närmaste tiden. Milano väntar om 4 dagar. Men det känns helt ok. Nästa stora mål är ju först den 1 september då det är S:t Eriksloppet.

Förresten så har jag the evil eye set på rätt många idag. En bråkdel av bekantskapskretsen hörde av sig under min födelsedag.

Hardcore curing

At least I hope so. Jag försöker kurera mig järnet. Örtté, C-vitaminbrus, frukter, Pepparmyntsolja, Tigerbalsam på bröst och hals, Echinaguard, vatten.

Jag känner ju rejält sug efter att springa på lördag. Kanske för att så många vill komma och titta då jag springer: Morsfars, Linus, Ante, Linnea…

Känns trist att ställa in. Men samtidigt vet jag ju att jag måste om jag känner något i halsen.


Cars: HH

Inte direkt sevärd tecknad film. Hade väl sina stunder, men den var 1h45 min lång – förvånansvärt för en animerad film.