Anmäld till Marathon…

… men inte till Firenze.

Igår började jag kolla upp flyg till Florens. Optimalt hade varit att flyga på fredag, för att sedan springa på söndag morgon och flyga hem måndag kväll. RyanAir kunde bara erbjuda flyg torsdag och tisdag, inga flyg på måndag eller fredag. Då började ekonomen i mig fundera:

Två extra hotellnätter. Två extra lediga dagar. Det blir ett dyrt Marathon!

När jag sedan stack ut på ett långpass på kvällen funderade jag ännu mer över min ekonomiska framtid. Jag och min tjej till New York i februari – en resa som jag kommer att få pröjsa det mesta av då hon blott är en fattig student. Nu började ekonomen svettas. Dessutom… har min gode vän Andreas övertalat mig att göra klassikern nästa år. Till En Svensk Klassiker behöver jag köpa rullskidor, ny skidutrustning och sedan en tävlingscykel (och denna cykel ska jag alltså köpa ungefär i Mars – då jag just spenderat kanske 20 papp på New York…)

Ekonomen i mig började vifta med stoppskylt, spotta och svettas! Nej, det här går inte alls, insåg jag. Och allt detta kom till mig under mitt 18km-pass.

Nu gör jag farsan nöjd också. Han var nämligen ytterst skeptisk till mitt eventuella deltagande i Firenze och menade att man kanske inte ska göra så stor grej av det innan man vet att man klarar av ett Marathon. Stockholm Marathon är därmed ett mer lämpligt alternativ. Betydligt billigare, inga hotellnätter behövs och det är nära hem om det skiter sig.

Sagt och gjort. Idag anmälde jag mig till Stockholm Marathon 2008! Dessutom betalade jag Lidingöloppet 30 km 2007 – en utmaning som väldigt många jag pratat med anser vara tuffare än ett Marathon.


Plånboken börjar bli tom, trots att vi nyss fick lön. Det kan… ha något att göra med att jag igår shoppade ännu mer kläder. Förra veckan shoppade jag lite jobbkläder på H&M. I måndags köpte jag ett till löparställ (Halva priset), vilket jag faktiskt behövde. Jag har bara ett R90 och det är lite småtrasigt. Igår köpte jag lite kläder på MQ. Skjorta, t-shirt och farfarströja. 550 istället 1200. Nu får det vara stopp på klädköpandet!

Annonser

PB till högarna

Fuck me, vad seg jag var igår (Igår när jag såg Elake kocken insåg jag att det är av honom jag fått frasen ”Fuck me”, som jag ofta slänger mig med). 5h sömn eftersom vi kom hem på natten från Norrköping. Sedan var jag alldeles öm i axlarna efter simningen. Var helt däst. Och inte alls sugen på löpning.

Motiverade mig själv med tanken att sätta PB på min standardsträcka till högarna. Sagt och gjort: persade med tre sekunder och det fanns mycket mer att hämta. Sandpapper i halsen, varmt och kvavt ute, riktigt ont i axlarna efter några kilometers löpning.

Jag har satt som mål för året att komma under 30 på min 7,43 sträcka. Igår kom jag under 32 med mina 31,59.

Måste öka mängd

Det blev bara två löppass förra veckan. Körde en Pilates med Nea på midsommarafton (tillika hennes födelsedag), men det var alles under den veckan. Alltså bara tre pass totalt. Men det har sin förklaring.

På lördagen var jag gode sugen att träna, men det blev en sen kväll hos Neas farmors sommarställe. Istället skulle jag köra mitt långpass på söndagen, men en skada kom i vägen. Under midsommarafton hade vi kört lite lekar, som varje sjukgymnast skulle gråta om de bevittnade…

En lek gick ut på att man skulle plocka upp en IKEA-papperskasse med munnen – utan att använda händerna. När sedan alla gjort det, så klipptes påsen ner en bit… och så vidare, och så vidare. Tillslut krävdes akrobatiska övningar för att komma ner så lågt med munnen, utan att ta med händerna i marken. I mina tighta Acne åkte jag ur leken rätt tidigt, men jag fick ändå lida av leken, ty under söndagen kändes det som att jag hade en inflammation på insidan av högra låret.

Jag kunde knappt gå och det ömmade så in i pipsvängen.

Det var inte mycket bättre under måndagen, så löpning var helt uteslutet. Istället åkte vi till badhuset för att simma. Jag är hiskeligt sölig på att simma, men jag körde 30 längder ändå á 50 meter: halva vansbrosimmet! Så långt har jag aldrig simmat! Benet ömmade en del, men efter att jag hade simmat kändes benet mycket bättre.

Men herregud vad långtråkigt det var att simma så länge.
Och Vansbrosimmet är ju dubbelt så långt.

Just idag är jag stark

I alla fall i bålen. Efter en tvåtimmarsvisit på stan efter arbetsdagens slut var det dags att träna. Jag har tränat upp min envishet som numera vinner över tankar som ”Ja, men du tränade ju igår… slappa i soffan nu och ta en kall en!”. Jag kände mig fantastiskt stark under Pilatespasset. Allt flöt på galant. Armhävningarna gick helt ok och ryggups skitbra.

Sedan var det dags att bege mig till högarna. Uj, vad jag fick slita under 7,43 km… 2½ minut över personbästa, trots att jag försökte hålla ett gott tempo. Gårdagens löpning satt väl i.

Efter passet skulle jag ta en Gainomax. Det blåa tetrapackets innehåll hade dock förvandlats till en klump och den lilla vätska som kom in i min mun just efter jag öppnat paketet smakade…. svordom. Drack en för en månad sedan som smakade lika illa, men den var i alla fall flytande och Linnea tyckte att den smakade ”som vanligt”. Nu är det dock fanimej bekräftat att jag har fått några måndagsexemplar. Ty när jag vittjade mitt 18-pack i skåpet så var minst ett paket helt uppfuckat.

Oh, well. C’est pas grave! Jag får ringa Gainomax, Norrmejerier eller gå till Willys och fråga vad jag skall göra.

Imorgon, innan tuppen börjar yla, skall vi åka ut och hämta min ferrari på verkstan några mil utanför Uppsala. Vi ska vara där när de öppnar halv sju, eftersom svågern börjar jobba klockan 08 i Sala. 2100 skulle de ha. Jag kalkylerade med 3 papp och efter dagens besök på HM är vi uppe i den summan imorgonbitti.

Lunchpass

Var fruktansvärt oinspirerad att gå till jobbet idag.

1. Sover för dåligt utan nea
2. Lägger mig för sent då nea är borta, vilket brer på punkt ett.
3. Less på bilproblemet som kommer kosta mig ”några lappar” Gissningsvis tre.
4. Less på att jag ska till Norrköping i helgen igen. Vi är nästan aldrig hemma.
5. I en av våra bilagor går annonsförsäljningen så dåligt att projektet kanske läggs på is.

Efter 100 meter, redan en kvart försenad, stannade jag cykeln och stod och funderade i säkert fem minuter. Tillslut sa jag ”fuck it” och cyklade hem. Tog av mig kläderna. Förberedde mig för en dag hemma bara och tänkte ringa och säga att jag tar en semesterdag.

Efter några minuter ändrar jag mig igen… tänker att ”jag tar med mig löparkläderna så kan jag rensa skallen på lunchen i alla fall”.

Sagt och gjort. Var ute i dryga 7 km på lunchen. Fantastiskt skönt och en lagom distans. Var ute 40 minuter (med stretching och diverse rödljus), snabbdusch, pastasallad vid datorn och Voila!

Klockan 15 åkte vi ut till verkstaden några mil utanför Uppsala. Vi ville föregå den hemska trafiken som uppstår efter klockan 16. Vattenpump ska bytas och två fläktremmar skall ersättas. Plus att de skulle svetsa fast motorhuven som varit lös sedan jag köpte den.

”några lappar”

Hujedamig. Tur att jag fick 4 papp av VV för min Jetta. Men de försvann ju lika snabbt som de kom.

Hårdträning i Norrköping

Var i Motala i helgen och såg lite av Vätternrundan. Jag blev inte direkt inspirerad att cykla 30 mil nästa år. Och jag insåg att jag nog måste lägga kring 5 papp på en vettig cykel… Klassikern blir dyr!

När jag kom hem från Motala var jag sugen på träna. Vilade en timme, sedan körde jag mitt sedvanliga Pilates + Ryggups och armhävningar. Efter det stack jag ut en sväng. Var inte sugen på långpass och såg ingen poäng med att jogga 8 km i lugnt tempo. Blev sugen på backintervaller och körde 10 ggr upp för den tunga backen i Smedby. Efter det lite nedjogg i drygt 3km. Ingen känning i låret och bara en go känsla när träningen var färdig. Belönade mig själv med bastu och några folköl.

Igår sov vi väldigt länge. Jag sov för dåligt under hela förra veckan och passade på att sova utan att ställa klockan. Stack en vända på stan och träffade Erik Svansbo – en jävligt trevlig kille, med väldigt bestämda politiska åsikter som står i bjärt kontrast med mina egna. Vi fikade en 45 och hade en trevlig pratstund.

Stack hem, åt lite middag… och kvällen bara rann iväg. Jag ville springa, men huvudet försökte avråda mig. Tillslut tog jag bara på mig kläderna och stack iväg. Klockan var halv sju och egentligen hade jag tänkt åka hem till Uppsala nu, men hade jag gjort det så hade det fan inte blivit någon träning.

Jag stack iväg till stan, sedan gjorde jag min runda runt alla promenader och kom hem 91 minuter senare. Grymt skönt att min envishet gjorde att gav mig fan på att springa. När jag mätte rundan på www.jogg.se var den drygt 16 km. Det skönaste med att springa såna här pass i ett så pass lågt tempo är att man aldrig blir trött.

Dock fick jag återigen lite problem med baksidan av vänster lår. Jag vet inte vad det är, men det blir bättre när jag stannar upp och stretchar ut låret. Dessutom har jag ont på ovansidan av foten, som jag nämnt förut. Vetti fanken vad det är, men det gör ont även idag.


På vägen hem från Norrköping pajade vattenpumpen rejält. Grym tur gjorde att jag kunde rulla till jobbet i Uppsala i alla fall och sedan få skjuts av min svåger. Nu har jag dock ett sjuhelsikes problem då jag behöver bilen i jobbet och har tänkt åka till Norrköping på torsdag.

Pilates saves the day

Vi såg 300 igår kväll. Filmkväll brukar per automatik bli sen kväll. Sen kväll ger lite sömn. Lite sömn ger jobbig arbetsdag. Jag börjar bli gammal… L sover ofta 4-5 timmar, men när jag sover mellan 6-7 timmar så blir jag oerhört trött.

Kom hem, väldigt trött. Åkte och handlade. Vilade i 50 minuter. Vänner och kaffe. Absolut inget träningssug. Orkanvindar utomhus och dessutom hade det börjat regna. Nea tog initiativ till Pilates och jag hängde på. Grymt skönt att i alla fall träna Pilates.

Och grymt skönt att känna att man utvecklas. 20 minuterspasset, som en gång i tiden var rätt tufft och intensivt, plöjer man nu med fler repititioner än instruktionsvideon säger och samtidigt spolar vi när vi blir less på hennes instruktioner. Samma sköna känsla kommer i armhävningarna på hantlar. Jag har aldrig varit bra på armhävningar. När man var tonåring och spelade hockey vägde man ju typ 50 kg och då kunde man göra fler armhävningar än sin vikt. 15 år och 30 kg senare är jag inte i närheten av 50.

Dessutom är ju armhävningar på hantlar tuffare. Men jag blir stadigt starkare. Gör numera dubbelt så många som jag gjorde för bara några veckor sedan. Alltid något då löpningen går på sparlåga.