Never a good time to be sick

Såklart. Det var ju väntat. Nea har hostat, nyst och jävlats i typ 10 dagar. På jobbet hostar folk till höger och vänster. Kontoret blir alltid 28 grader varmt mitt på dagen och då sätter någon på AC:n på full effekt.

Klart att jag skulle bli sjuk så småningom. Men vafan. Närmaste två veckorna är enormt hektiska. Och nästa helg väntar halvmaran i Luleå. Nu skulle jag ju ha toppat formen.

Nåväl. Det blir 10 dagars vila innan loppet. Kanske gör det mig gott.

Annonser

Whisky efter frukost

Fy. Fan. I går kväll kände jag mig helt slut. Och halsen började kännas irriterad. Jag vaknade i natt av att halsen svullnat upp och jag kunde inte sova. Tillslut somnade jag om och steg upp först klockan 11.

Sjuk. Jag som skulle jobba och köra hårda intervaller i dag.
Jag försöker att inte bryta ihop. Det känns så tråkigt att bli sjuk när jobbet är som värst och ett lopp väntar om 9 dagar. Men samtidigt var det ju väntat. Nea har varit dundersjuk i en vecka och jag förstod att jag skulle åka dit.

Suck. Så i stället för hårda intervaller och jobb i dag så dricker jag Whisky, ser Love Actually och spelar Football Manager. Nu har jag dessutom öppnat en gigantisk Salt & Blandat-påse.

Bemärkelsedagslöpning

tartaJag vet inte om jag sprungit på min födelsedag någon gång tidigare i mitt liv. Men i dag bidde det av. I går körde jag tung styrketräning hemma i cirkus 80 minuter och var därför rätt tung i kroppen när vi väl stack ut på vår lunchrunda, jag och två kollegor.

Innan vi stack ut hade vi hört från två andra kollegor att de gjorde milen på 55 i går. Därför ville jag trigga A att springa fort i dag och sänka rejält från förra veckans 5,47-tempo. Jag började i 5,28, 5,19, men sen när vi sprang genom skogen mot Skölsta så tröttnade hon och vi fick vänta in henne och sakta ner farten.

Tillslut sa hon att vi kunde springa iväg under de två sista kilometrarna. Jag ökade farten rejält och klockade 4,11 under sjunde kilometern och 4,02-tempo under de sista 780 meterna. Det kändes jäkligt gött att öka farten och bara släppa iväg benen.

Vi firade på MAX efter löpningen och jobbade över till drygt 18 i dag. Sedan bar det av till Basilico där jag tog en… Pizza. Kolhydratladdning utan dess like i dag, med andra ord. Det blir nog att straffa kroppen imorgon. Svärisarna kommer på kvällen och då blir det antagligen två träningsfria dagar när de är här.

Inget New York Marathon

May 19, 2009

New York Road Runners

ING New York City Marathon


Dear Henrik Landstrom,

Entry Number:380456

Thank you for applying to run the ING New York City Marathon 2009. Unfortunately, you were not selected in the random international lottery drawing. Please understand that we have to limit the size of the field to ensure a top-quality experience, and I hope you get to experience it yourself one day!

In fact, you might be able to enter the race this year, since there are some guaranteed entries reserved for charity fund-raisers. If you would like to use this opportunity to raise money for a worthy cause, visit our charities page for more information.

In addition, there are some guaranteed entries reserved for international tour groups through our Official International Travel Partners. Contact an ITP from your country on the list for details.

I encourage you to apply for the ING New York City Marathon 2010. If you applied and were denied three years in a row, you’re eligible for guaranteed entry the next year. Visit the guaranteed entry page for more information.

Thank you so much for your interest in the ING New York City Marathon. I wish you a year of healthy and satisfying running.

Sincerely,

Mary Wittenberg
President and CEO, New York Road Runners
Race Director, ING New York City Marathon

Nya skor – nytt PB

Kom hem kring halv sju efter jobb och en sväng på ICA. Var gode trött och inte alls sugen på att träna. Men jag behövde gå ut med soporna och detta faktum blev incitamentet som gjorde att jag knöt på mig skorna och stack ut en sväng.

Sprang först till sopstugan, men lackade ur då sattelitmottagningen visade typ 12 meter och klockan hävdade att jag sprungit 75 meter på 26 sekunder. Joggade upp till gatan ovanför vårt ständigt-i-sattelitskugga-kvarter och väntade till mottagningen var 5 meter.

Sedan bar det av i mina nya New Balance 826. Som vanligt när jag inte värmt upp så får kroppen en chock. Den strejkar, vill ta det lugnt och värma upp först. Men i dag fick den inte det. Den skulle tuktas.

4.26
4.22
4.17

Efter cirka tre kilometer fick jag rejält med håll. Efter fyra kilometer hade jag sånt håll att jag dessutom fick ont i ena axeln. Sista kilometern var en pina och både mjälte och axel skrek av smärta.

4.13
4.21

Totalt sänkte jag mitt PB med en halv minut. Med en ordentlig uppvärmning ska jag kunna snygga till några av dessa kilometermarkeringar. Trots tränings-PB är jag inte jättenöjd. Det känns fortfarande som att jag behöver bli mycket snabbare.

All runners knee and no running makes Henrik a… baker?

DSC00149

I går fick jag inget vettigt gjort under dagen och det kändes som om jag hade myror i brallorna. Nea kom hem och var fullkomligt däckad av halsont (det var nog inte så klyftigt att jobba ändå, men money talks) så då var det bara gå och handla mat.

Väl i affären gick jag till sektionen med massa bakprylar. Tittade på ett recept för rågkakor och tänkte att ”DET ska jag göra!”.

Så i går kväll bakade jag alltså rågkakor samtidigt som jag gjorde regnbågsforeller i ugn med chili och färsk oregano, samt pressade potäter.

Ny karriär?

Tractus Iliotibialistendinit

images

I dag vaknade jag och kände mig sjukt stel på utsidan av knät. Nea är sjuk men går ändå upp och jobbar i svinottan. Hon skulle helst av allt vilja ligga i sängen och sova och då känns det oförsvarsbart att jag ska ligga kvar och mysa i sängen. Därför gick jag upp som moraliskt stöd och satte mig och läste en uppsats om löparknä.

Jag har tidigare gjort några tester som man kan göra för att avgöra om man har löparknä ( även om löparknäsmärtan kan vara rätt diffus) och dessa har, till min stora glädje, inte visat att jag har drabbats av den klassiska long distance-åkomman.

Men lik förbenat har jag haft en diffus smärta på utsidan av knät på mitt vänstra ben. Jag har antagit att det är någon sorts löparknä och i går kom den slutgiltiga (?) bekräftelsen på att jag har drabbats av löparknä. När jag sprang utför under gårdagens backpass så gjorde det riktigt ont.

ÅTGÄRDER?

– Jag har köpt nya skor och förhoppningsvis underlättar det.
– Jag har de senaste dagarna stretchat och masserat lårmusklerna i vänster ben.

Dock har jag varit för dålig på att köra styrketräning för benen. Det får åtgärdas i dag med balansplatta, benböj och lite statisk träning som den klassiska övningen ”90 grader”.

Jag hade tänkte sticka ut i dag, men jag vet inte om jag ska utmana ödet.